”Jag vågar påstå att var i världen du än serveras en rund boll så har den gjorts med en Formit-maskin.”

Kumminkungen

Hans uppfinningsrikedom gav världen klotrunda potatisbollar. Hans näsa för affärer gav oss finländare den första inhemska müslin. Och hans nyfikenhet är en av orsakerna till att Finland i dag är världsetta på kumminexport. Men trots alla framgångar vändes serieföretagaren Torbjörn Engelholms liv upp och ner 2014.  

Du står i mataffären och klämmer på tomaterna och gurkorna, inhemskt ska det ju vara. Och så bär du hem en hälsning från grönsaksodlarna i Närpes. 

Men den där taxfree-parfymen du har i badrumsskåpet? När du sprayar den på dig är oddsen höga att också den innehåller en hälsning från Närpes.

För så här ligger det till: Kummin är en vanlig ingrediens i parfymer och Finland är en storspelare på den globala kumminmarknaden. Närpes är kumminodlingens högborg och Torbjörn Engelholm, han är kumminkungen. Vi kunde gå pang på rödbetan och börja prata kummin. Men i Torbjörn Engelholms fall finns det skäl att vara kronologisk, då faller pusselbitarna elegantare på plats och en röd tråd i hans liv blir tydlig.

En rödgrön avstjälpningsplats

Året är 1984 och den 28-årige Engelholm odlar gurkor – som de flesta andra jordbrukare i Närpes. Det rådde en gurk- och tomatboom och i överproduktionens kölvatten kom prisraset.

– Avstjälpningsplatsen var röd och grön när våra skördar inte gick åt, minns Torbjörn. Ah, ett problem att lösa! Torbjörn analyserade marknaden och snart hade han trollat fram en gurksallad som snart skulle kröna de tusentals hotdogs och björneborgare som såldes i korvkiosker över hela landet. – Vårt bolag Närfood producerade 500–600 ton gurksallad under tre sommarmånader då vi jobbade dygnet runt. Men vad göra under resten av året? Torbjörn såg svaret i potatis. Eller rättare sagt i pariserpotatis, de där perfekt runda potatisbollarna. Men en perfekt potatisboll krävde handarbete. – Man tog en stor potatis och vred ut en boll med en liten glasslev. Det var jobbigt och vi kunde inte få upp kapaciteten när marknaden ville ha mer. Bland annat var flygbolagen med sina standardiserade matportioner en ivrig kund. Ah, ett nytt problem! Torbjörn började skissa på lösningen. Just det, svaret blev en pariserpotatismaskin. – Det fanns ingen sådan på marknaden så vi byggde först en åt oss själva och den tog jag patent på. Sedan kunde vi börja med pariserpotatis på konserv och tärnad potatis.

Sitt bolag Närfood sålde Torbjörn 1989 men han behöll patentet på pariserpotatismaskinen. Med sin bror Stefan grundade han sedan maskinföretaget Formit Food Processing Ab. Snart fick pariserpotatismaskinen sällskap av en maskin som kunde skala potatis och andra rotfrukter. Sedan var det dags att erövra världen. – Vi sålde maskinerna över hela världen. Japan är en stor marknad för pariserpotatis och i Spanien tillverkar man melonbollar. Jag vågar påstå att var i världen du än serveras en rund boll så har den gjorts med en Formit-maskin. 2012 var det dags för Torbjörn att säga farväl till sina maskiner. Då köpte danska EKKO Maskiner hans bolag så nu är danskarna hejare på pariserpotatis

Ålandsbanken - Familj Kummin

Mer inhemskt på frukostbordet

Men redan 1995 hade Torbjörn börjat sakna livsmedelsbranschen. När han träffade sin gamle kompis Jan Häggblom började de fundera vad de kunde hitta på för skoj.

– Jag frågade honom Vad äter du på morgonen? minns Torbjörn.
Svaret blev müsli. På den tiden var müsli synonymt med Alpen som dominerade marknaden i Finland. Någon tydlig inhemsk utmanare fanns inte.
Ah, ett problem! Torbjörn och Jan förskansade sig i köket och började blanda ihop sin müsli med inhemsk spannmål. Snart kunde bolaget Närpes Topfood lansera sin första Sun-müsli och 2001 var man marknadsledande inom frukostprodukter.
Då hade Torbjörn hunnit resa till Brasilien med en säck vete för att ta reda på om en maskin för majsringar som han hade sett på en mässa i Tyskland också kunde spotta ur sig ringar av finskt vete. Först trilskades maskinen men Torbjörn fick brasilianarna att göra några modifieringar och snart kom det ut veteringar ur maskinen.
– Så jag köpte hem den 30–40 meter långa produktionslinjen så att vi kunde göra choklad- och honungsringar.
Hur mycket müsli Torbjörn ätit vågar han inte ens gissa.
– Ojojoj, det blev många provskålar. Vi provade ända tills vi 2014 sålde fabriken till Helsingin Mylly, det var en ständig utveckling. Och mina barn Frida-Maria och Mark har fått äta många provskålar, barn känner ju smaker bättre än vuxna.
Faktum är att det var unge Marks smaklökar som fick Topfood att i sista stund ändra sitt recept på chokladflingor.
– Vi hade valt mörk choklad och jag tyckte receptet var jättebra. Sedan fick Mark smaka och efter första skeden sade han Pappa, det här är för starkt. Så vi ändrade till ljus choklad och då var den bra. Så gick det till, inte hade vi något stort laboratorium. Du kan göra mycket i ett kök.
Men när vi träffas för den här intervjun sitter vi inte i ett kök. Bakom Torbjörn tornar världens största destilleri av kumminolja upp. För den oinvigda verkar produktionsanläggningen nästan skrämmande men när Torbjörn guidar runt får han hela processen att låta som världens enklaste sak. Ändå är den där destillatorn bara en liten del av hela fabriken.

Konkurrenskraft med kummin

Torbjörn fick upp ögonen för kummin år 2000. Då odlades kummin i mycket små mängder i Finland medan många bönder kämpade med spannmål som vete. Men problemet (ah!) är att vi här uppe i norr aldrig kan konkurrera med vete. Om du odlar vete i Finland får du 5 ton per hektar medan dina kolleger på kontinenten skördar 8–10 ton på samma yta. – Det spelar ingen roll hur duktig du är. Och vi kommer aldrig att få mer stöd än dem. Kummin är en annan femma. – När du odlar kummin i Finland får du i snitt 1 ton per hektar. Och de som odlar kummin i Ungern, Egypten eller Indien får detsamma. Det är då det blir intressant. Mängdmässigt konkurrerar vi på samma villkor.

Torbjörns bolag Caraway Finland samarbetar med 500 kontraktsodlare runt om i landet, 80 procent av dem är österbottniska bönder. De levererar sitt kummin till Caraway Finland som sedan exporterar det till ett 40-tal länder, antingen som kumminfrön eller som olja, destillerad i den där jättemaskinen. Bara 2 procent av skörden stannar i Finland och globalt dominerar finskt kummin med 30 procent av världsmarknaden. – Av alla jordbruksgrödor är kummin en av de mest lönsamma i Finland. Storleksmässigt ligger vi på 22 000 hektar, vilket är i samma klass som rågen. Så vad använder världen sitt finska kummin till? Bland annat lägger man det i mat, bröd, tandkräm och parfym. Och eftersom kummin är bra för magen så är läkemedelsindustrin en kund på uppgång. – Vi samarbetar med ett tyskt läkemedelsföretag och därför ska hela vår anläggning nu FSSC 22000-certifieras så att vi kan leverera kummin till dem. Certifieringsprocessen ansvarar min dotter Frida-Maria för.

Det omskakande beskedet

Med alla mått mätt måste Torbjörns företagarbana klassas som en framgångssaga. Men några dramatiska månader 2014 tvingade honom att stanna upp och fundera grundligt på framtiden.

Det började på Helsingfors-Vanda flygplats. Torbjörn steg av flyget från en resa till Spanien och märkte att allting gungade, han kunde inte hålla balansen. Torbjörn intalade sig att det måste vara den långa flygresan. Men det bara fortsatte när han kom hem.
– Det ville inte släppa. Så min fru Karin uppmanade mig att ta en röntgen. Då hittade man en jättestor tumör i min hjärna.
På Åbo universitetscentralsjukhus opererade läkarna bort den 6,3 centimeter runda tumören som tryckte mot Torbjörns lillhjärna. Tumören visade sig vara godartad.
– Den gången gick det bra men mitt liv förändrades totalt. När jag låg där visste jag inte om jag skulle kunna gå eller tänka efter operationen. Då beslöt jag mig för att om jag klarar mig så ska jag ordna upp alla mina affärer.
Så fort Torbjörn var på benen tog han itu med generationsskiftena för både sitt jordbruk och sina företag. Med sin bokförare gjorde han upp en första plan för hur de skulle lägga upp det hela. Sedan var det dags att koppla in banken.
– Jag har fått väldigt fina idéer av Ålandsbanken om olika alternativ för hur jag kan gå tillväga. Nu har jag en helhetsbild så att jag vet vad jag ska göra vid olika tidpunkter. Sådant är ju väldigt svårt att veta själv.

Hans råd till alla företagare är glasklart:

– Skjut inte upp diskussioner om generationsskifte. Det är inget man genomför snabbt. Och det är ju viktigt att i god tid diskutera med sina barn, de kanske inte vill ta över och det måste man som förälder också acceptera.

I företaget Caraway Finland är ändå följande generation Engelholm beredd att ta över. Mark slutför sina studier i Vasa och Frida-Maria, ja, hon svettas ju redan över alla certifieringsdokument – bland mycket annat.
Tro ändå inte att Torbjörn Engelholm är på väg att försvinna ut i kulissen. Förvisso medger han att han sneglat på golf som en möjlig hobby. Men helt övertygad verkar han inte.
– Företagen har ju varit mitt liv, det har inte funnits många hobbyer. Jag kommer att sitta med i styrelsen och fortsätta intressera mig för det jag har jobbat med. Karin brukar säga Det är ju hopplöst att ta med dig till butiken, du går bara omkring och tittar på gurkor och müsli!


Detta kan även intressera dig