Något för både redare och vanligt folk

Det här är ingen bybank

1934

Om det nya bankhusets exteriör var en manifestation av en stark framtidstro var husets interiör en minst lika stark närvaromarkering. Den strama designen i kombination med vacker konst på väggarna fick antagligen vanligt folk att stiga in i banklokalen med andakt. Däremot kände förmodligen Mariehamns självsäkra skeppsredare, alltså bankens storägare, att miljön i hög grad matchade deras framgångar.






Sanningen om Ålandsbanken

100 berättelser genom 100 år

Joakim Enegren

Med bidrag av Annika Lundqvist, Leo Löthman och Teo Tuominen.
Foto: Banklokalens väggar pryddes av konstnären Santeri Salokivis (1886–1940) tavlor med motiv från det åländska näringslivets huvudgrenar: jordbruket, sjöfarten och fisket. I årsberättelsen för 1934 skriver man: Utan överdrift kan man påstå, att bankens nya hus är tidsenligt, rymligt och välinrett samt att det dessutom tack vare de ovanligt billiga tider, som under byggnadstiden voro rådande, kom att kosta banken ett betydligt mindre belopp än det, som representerar dess verkliga värde. Ålands museum.

Vill du bli en del av våra nästa hundra år?

Ålandsbankens Integritetspolicy*