Riskjusterad avkastning – vägen till smartare fondval

Vad är god avkastning för en aktie- eller räntefond? Det lite tråkiga svaret är: det beror på. Många sparare stirrar sig blinda på den absoluta avkastningen när de väljer fonder, men missar att ta hänsyn till risken som tas. Två fonder kan ha samma avkastning, men om den ena har tagit betydligt högre risk för att nå dit är det en viktig faktor att beakta.

– Att en fond haft en hög årlig avkastning säger egentligen ingenting om dess kvalitet om vi inte också ser på hur den svänger upp och ner. Det är därför vi använder mått som Sharpekvoten, förklarar Lars Söderfjell, som är aktiechef hos Ålandsbanken Fondbolag.

Nobelpristagaren William Sharpe är personen bakom Sharpekvoten. Han formulerade formeln i mitten på 1960-talet. Sedan dess har den blivit en av de mesta använda för att mäta riskjusterad avkastning.

Sharpekvoten är ett nyckeltal som visar hur mycket avkastning en fond har genererat i förhållande till den risk som tagits. Ju högre Sharpekvot, desto bättre har fonden presterat i relation till risken. Måttet ger en god vägledning vid jämförelser, men det är viktigt att jämföra fonder inom samma kategori. Det är inte relevant när en aktiefond ställs mot en räntefond.

Kvoten beräknas genom att ta fondens avkastning för en tidsperiod minus den riskfria räntan och sedan dela summan med standardavvikelsen. Den riskfria räntan är avkastningen på till exempel ett bankkonto, medan standardavvikelsen är ett mått på hur mycket avkastningen har svängt över tid.

– Standardavvikelse, eller volatilitet med ett annat ord, är viktigt eftersom den visar hur stabil en fonds avkastning har varit. En fond som svänger mycket kan ge hög avkastning vissa år, men underprestera andra år, säger Lars Söderfjell.

En fond med hög avkastning kan ha en låg Sharpekvot medan en fond med låg avkastning kan ha en hög Sharpekvot. Så vilken kvot bör man då sträva efter?

– Leta efter fonder som har en stabil avkastning över tid och helst en Sharpekvot över 1,0. Det innebär att fonden har gett bättre avkastning under mätperioden än vad risken motiverar, säger Lars Söderfjell.

Är Sharpekvoten under 0 betyder det att du inte får betalt för den risk du tar. Då kan ett bankkonto vara ett bättre alternativ. Notera också att Sharpekvoten kan variera över tid. Vissa bra börsår kan den vara högre än det historiska genomsnittet. Sharpekvoten brukar bli lägre ju längre tid som observeras. Tidsaspekten är viktig att ta hänsyn till när olika fonder jämförs.

– Man ska också komma ihåg att Sharpekvoten blickar bakåt och inte förutspår utvecklingen i framtiden, säger Lars Söderfjell.

En vanlig missuppfattning är att hög risk är förknippad med hög avkastning. Ett illustrerande exempel kan hämtas från casinospelet roulette där du som satsar allt på ett enda nummer kan få en omedelbar avkastning på 3 500 procent. Det låter fantastiskt, men då bör du vara medveten om att sannolikheten för att förlora är 97 procent.

– Att investera handlar inte om att undvika risk, utan om att förstå och hantera den. Det är lättare att tolerera risk i uppgångar än i nedgångar. Det ligger i människans natur att reagera känslomässigt kraftigare på förluster än vinster, menar Lars Söderfjell.

En viktig del i rådgivningen hos Ålandsbanken är att ringa in hur mycket risk en kund är villig att ta. Hur stor minskning av ditt sparkapital kan du tolerera under ett år? När det gäller fonder kan låg risk och utsikter för en stabil avkastning vara ett bättre alternativ för riskaverta investerare.

– Det handlar om att hitta en fond som ger en bra balans mellan risk och avkastning, snarare än att jaga de högsta siffrorna för året. En aktiefond har historiskt över tid gett 3-4 gånger högre avkastning än en räntefond och 5 gånger högre än ett statspapper. Jag brukar säga att kostnaden för hög avkastning på aktiemarknaden är dålig nattsömn, avslutar Lars Söderfjell.

1. Hur mycket risk är du beredd att ta? Tål du kraftiga uppgångar och nedgångar eller föredrar du en mer försiktig strategi?
2. Gör rättvisa jämförelser. Titta på den riskjusterade avkastningen när du överväger olika investeringsalternativ, till exempel i aktiefonder.
3. Välj tidsperiod att jämföra. En fond kan ha god riskjusterad avkastning över en tioårsperiod, men presterat sämre i närtid.
4. Sharpekvoten är en hjälp, men ger inte hela bilden. Det finns fler faktorer att beakta, exempelvis: vilka sektorer är intressanta nu, hur ser marknadsläget ut och vilka är dina sparmål?

Text: Richard Sigray
Artikel från tidningen Ålandsbanking nr 1/25