Torsklarver kan rädda Östersjöns ekosystem

2 500 000. Så många torsklarver har stiftelsen BalticWaters, tillsammans med Uppsala universitet, satt ut i Östersjön genom sitt projekt ReCod sedan 2022.

– ReCod är ett av våra mest spännande projekt som handlar om att försöka få tillbaka torsken till områden där den i dag inte längre leker. Under de senaste 25 åren har Östersjöns fiskbestånd fiskats ner med över 75 procent, och torsken får inte fiskas alls längre, säger Konrad Stralka, vd för BalticWaters.

BalticWaters är en oberoende insamlingsstiftelse som på olika sätt arbetar för ett friskare Östersjön. Med målet att vårt hav ska leva, genomför de olika miljöprojekt både på land och till havs.

– Vi jobbar politiskt väldigt aktivt och bedriver storskaliga projekt – alltid nära vetenskapen och i samarbete med universitet. Vi är uthålliga och ger inte upp förrän vi får en mätbar effekt, säger Konrad Stralka.

Östersjön är ett utsatt hav där fiske och miljöpåverkan har skapat dåliga förutsättningar för torsken att kunna leva och föröka sig. Med stöd från bland annat Ålandsbankens Östersjöprojekt, som bidragit med finansiering för utsättning av torsklarver, har BalticWaters startat projektet ReCod för att rädda torsken.

Torsken har blivit både mindre i storlek och färre i antal. Situationen för torsken beror på flera faktorer, bland annat att fisken har svårt att hitta föda och överleva på grund av den låga salthalten, syrebristen och de döda bottnarna i Östersjön. För att torsken ska kunna föröka sig behöver torskäggen kunna flyta en bit ovanför botten, vilket inte är möjligt under de nuvarande förhållandena.

– I dag är det nästan bara kring Bornholm som Östersjötorsken kan leka. Vi vill se om det går att få tillbaka torsken till områden där den lekt tidigare. Vill man problematisera frågan kan man koppla det till uppvärmningen. Torskens ägg och larver är otroligt känsliga för både salthalt och temperatur. Är temperaturen någon grad fel så dör de, säger Konrad Stralka.

Men varför är just torsken så viktig för Östersjön? Som rovdjur högst upp i näringskedjan påverkar arten hela ekosystemet i Östersjön. Om torsken försvinner ökar sill och skarpsill som äter zooplankton, och när zooplankton minskar ökar mängden växtplankton. Detta kan bidra till att öka effekterna av övergödning.

– Förutom att vara en näringsrik och fantastisk matfisk för oss människor som lever runt havet är torsken nödvändig för att hjälpa Östersjöns ekosystem. Som toppredator reglerar den andra arter i ekosystemet.

Under åren med projektet ReCod har BalticWaters fångat torsk från Bornholm för att i ett laboratorium på Gotland låta fisken leka, så att ägg blir befruktade och små torsklarver kläcks fram. De har sedan satts ut på olika platser i Östersjön. I laboratoriet har de saltat upp bassänger i olika grad för att anpassa larverna till den plats där de ska sättas ut i havet.

– När vi skulle sätta ut larver utanför Gävle där salthalten är runt två-tre promille drog vi ner salthalten i kläckerierna väldigt mycket för att undersöka om de skulle klara sig överhuvudtaget, säger Konrad Stralka. För att kunna följa upp och mäta resultatet av utsättningarna arbetar de med DNA. Genom att klippa av en liten bit av fenan kan de skapa en DNA-profil på föräldrafisken. På så vis kan de sedan undersöka om torsklarverna överlevt och vuxit till sig.

– Det är lite bökigt att följa upp på det här sättet då proverna lätt kontamineras, därför försöker vi hitta andra billigare och enklare metoder. Men det kommer att bli lättare när vi i framtiden sätter ut större larver och så småningom små fiskar.

– Söder om Stockholm finns en innesluten havsvik där vi släppt ut många larver. Vi väntar just nu på resultatet av årets provfiske där vi får se om det är några av våra fiskar. Många boende i området säger att de för första gången på länge kunnat se torsk i viken. Om det visar sig vara våra fiskar är det såklart superhäftigt, säger Konrad Stralka.

BalticWaters projekt med att sätta ut torsklarver är unikt i Norden och Konrad Stralka menar att fler insatser måste ske i kust- och havsmiljö. Sedan 2019 är det förbjudet att fiska torsk i Östersjön och en stor opinion vill se en förändring av sättet vi fiskar på.

– Sverige och Finland fiskar tillsammans ungefär 70 procent av all fisk i Östersjön. Jag tror att det skulle vara otroligt värdefullt om våra länder kan kroka arm i de här frågorna. Hösten 2024 flyttade Baltic Waters in i ett nybyggt fiskforskningslaboratorium utanför Nyköping. Det blir det största laboratoriet av sitt slag i Östersjöregionen.

– Många universitet och institut lägger ner sina anläggningar av ekonomiska skäl och med vårt nya labb kan vi tillhandahålla en infrastruktur dit universitet kan komma och jobba med fisken. Här kommer vi kunna styra det mesta, allt från dygnsrytm, årstid samt syre- och salthalt. På det nya laboratoriet går ReCod in i fas två där torsklarverna nu ska födas upp till små fiskar innan utsättning i havet. Larverna ska matas i cirka 30 dagar innan de sätts ut och därefter kommer antalet dagar öka till 60. Målet är att hitta den ultimata åldern och storleken på fisken för att så många fiskar som möjligt ska överleva efter utsättningen.

– När klarar de sig bäst? Vi vet att ju större fisken blir desto större är sannolikheten att den överlever, men det kostar mycket pengar att hålla dem länge så det gäller att hitta en bra balans. Effekterna om det här skulle lyckas är jättestora, säger Konrad Stralka.

Konrad Stralka kommer in på klimatförändringarna och de utmaningar vi står inför. För BalticWaters är det tydligt hur mycket som behöver göras – och hur komplext arbetet är.

– Jag tror att det som är speciellt med just den här typen av miljöfrågor är att vi faktiskt har kniven mot strupen nu. Det här kan inte vänta, vi måste agera och vi måste få alla goda krafter i alla länder att hjälpas åt.

– Det positiva är att människan har en enorm förmåga att faktiskt förändra saker när det väl krävs. Det som är dumt är att vi ofta gör det först när vi måste, inte när vi borde, säger Konrad Stralka.

Östersjöprojektet stöttar insatser som förbättrar läget i Östersjön och har finansierat BalticWaters projekt ReCod med 50 000 euro.

Text: Julia Lindström
Artikel från tidningen Ålandsbanking nr 1/25