Placeringsförsäkringar

Kapitaliseringsavtalens, sparlivförsäkringarnas samt de individuella placeringsförsäkringarnas beskattning kommer att ändra under år 2020. Vad innebär allt detta och har du som placerare behov av att vidta åtgärder ifall du har en placeringsförsäkring?

Placeringsförsäkringarnas beskattning ändrar

Ännu detta år kan du skattefritt lyfta det insatta kapitalet i din försäkring, innan den nya lagen om beskattning av placeringsförsäkringar träder i kraft. Försäkringarnas beskattning kommer att ändras såtillvida, att man vid uttag av medel framledes beaktar avkastningens relativa andel av det lyfta kapitalet som skattepliktig inkomst.

Ålandsbanken erbjuder sina kunder kapitaliseringsavtal samt sparlivförsäkringar.

– Eftersom placeringsförsäkringarnas nya skatteregler högst sannolikt träder i kraft först 1 januari 2020, har kunderna ännu detta år möjlighet att lyfta placeringsförsäkringarnas insatta kapital enligt de gamla reglerna, förklarar Henrik Fagerholm, chef för Private Banking på Åland.

Den nya lagen medför att placeringsförsäkringarnas beskattning blir mer lika övriga indirekta placeringsformer, såsom exempelvis fonder. En positiv effekt med den nya beskattningen är att det också blir möjligt att dra av eventuella förluster i beskattningen.

– De skattemässiga fördelarna med försäkringslösningarna kvarstår, däremot kommer uttag ur försäkringarna att beskattas annorlunda. Det betyder att om kunden inom en nära framtid planerar att göra uttag ur försäkringen, kan det löna sig att lyfta pengarna under detta år, säger Henrik Fagerholm.

På motsvarande sätt, om placeringarna inom försäkringsskalet gått med förlust eller om kunden inte har behov av att göra uttag inom en nära framtid, så finns ingen orsak att göra några förändringar.

– Om du har en placeringsförsäkring så kan du kontakta din kundansvariga på Ålandsbanken så går vi igenom din försäkring tillsammans utgående från din specifika situation, råder Henrik Fagerholm.

Har du som kund frågor eller undrar hur den nya lagstiftningen påverkar dig, så är det bara att ta kontakt med din rådgivare. Det är alltid bra att då och då gå igenom din situation och dina placeringar med din rådgivare, också för att säkerställa att placeringarnas risknivå är korrekt.

– Dessutom är det också förnuftigt att med jämna mellanrum se över hur ditt förmånstagarförordnande är skrivet, så att försäkringen delas så skatteeffektivt som möjligt och på det sätt som du faktiskt önskar, avslutar Henrik Fagerholm.

Beskattningen av dividend erhållen från utlandet

Tröskeln att köpa utländska värdepapper är låg, men beskattningen av överlåtelsevinster och dividendinkomster kan orsaka huvudbry.

Överlåtelsevinster från utländska värdepapper beskattas oftast i Finland. Dividender från utländska bolag är skattepliktiga på samma sätt som inhemska dividender, om bolaget har sin hemvist i EU eller om ett avtal för undanröjande av dubbelbeskattning har ingåtts mellan bolagets hemviststat och Finland. Beskattning av dividend som erhålls från ett noterat bolag är 85 procent skattepliktig kapitalinkomst och 15 procent skattefri inkomst.

Dividend från ett onoterat bolag delas in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Kapitalinkomstandelen räknas enligt det matematiska värdet på aktien. Ifall det matematiska värdet inte finns att utgå ifrån räknas den årliga avkastningen på aktiernas marknadsvärde.

Enligt skatteavtalet kan källstaten för dividenden beskatta dividenden till en viss procent (allmän skattesats är 15 procent). Utländska skatten som uppburits enligt skatteavtalet gottgörs i beskattningen i Finland till det belopp som motsvarar maximiprocenten i enlighet med avtalet.

I praktiken är det dock möjligt att inkomstens källstat har uppburit en större skatt än vad som överenskommits i skatteavtalet (t.ex. Danmark och Frankrike). I dessa situationer gottgörs inte överskottet i beskattningen i Finland utan skatten ska sökas tillbaka från källstaten.

Det lönar sig att reda ut vad som krävs för återbäringen med hjälp av information från skatteverkets webbplats i källstaten. Vanligtvis krävs ett intyg från det egna förvarsinstitutet över innehållen skatt på dividend samt ett hemvistintyg från skatteverket. Utmaningen är att det vid ansökan även kan krävas annan information från investeraren och att vissa stater har ett mycket byråkratiskt förfarande. Som exempel på detta kan man nämna Frankrike, varifrån det kan vara extra utmanande att ansöka tillbaka källskatt. Enligt skatteavtalet mellan Finland och Frankrike ska ingen källskatt uppbäras, men trots det beskattar Frankrike 30 procent av dividenden.

Artikel från Ålandsbanking nr 1/2019 (publicerad 03.06.2019).
Text: Tarja Vilén, foto: Adobe Stock

Välkommen till en bank som värdesätter dig och miljön!

Ålandsbankens Integritetspolicy*